African Madonna

oj oj oj!! Lite dålig uppdatering här tror jag!
Jag ska bättra mig, jag lovar!
Snart PÅSK LOV!!! Igår när jag var på väg till en konsert som min kör skulle göra var jag sjukt pigg och peppad så när min pappa sa:
- snart Påsk lov, skönt va?
Svarade jag:
- Näe, nu har man liksom vant sig vid stressen och plugget och kommit in i vardagen.
Hehe, I dag är jag GANSKA glad att det är lov snart. Det är verkligen dagen efter idag. Sjukt trött, ont i kropp och huvud och allmänt opepp, som man är när något kul som man sett fram emot länge är över. Känner jag bara, och nu då? Det känns tomt!
Om jag nu skulle berätta lite om vad detta handlar om då. I kören har vi repat på en konsert som heter "African Madonna" hela våren. I söndags var det konsert. Nr. 13 i konserten är dans, så från halv tolv till halv sex i lördags repade vi afrikansk dans. Det är något av det roligaste jag har gjort! Jag märkte inte ens hur trött jag blev. Ryggen klarade sig ganska bra, jag kände absolut ingenting medan jag dansade. Däremot efteråt hade jag ganska ont i ländrygg, axlar och skuldror. Men som en kompis mamma sa: Otroligt atthon klarar sig så bra, hade jag inte vetat att hon är opererad hade jag inte sett något!
Det känns som ett ganska bra betyg!

4 timmar-det är ganska länge!

I slutet av veckan var jag betydligt piggare och jag orkade till och med sitta upp under halva lunchen, jag pysslade med lite pärlor och målade gipsfigurer med fina färger. Dagen jag skulle åka hem skulle min läkare (Per Wessberg) kolla så att allt var okej, jag skulle röntgas och skrivas ut. Vid fem tiden på kvällen va allt klart och bårbilen hade äntligen kommit. De hämtade mig och rullade ut mig genom den nu välbekanta koridoren. Alla sköterskor kom ut och sa hejdå och önskade lyckatill. Det som jag hela dagen längtat så efter blev nu lite vemodigt och sorjligt. Alla hade varit så otroligt snälla och vänliga och de stöttade mig hela vägen och nu skulle jag stå på egna ben och klara vardagen själv.
Jag rullades genom alla tomma koridorer ner till parkeringen där sjuktransporten väntade. De tog inte en sjuktransport från sjukhuset i Göteborg utan de skickade en från Skövde (där jag bor). Därför passade de på att ta en patient till när de änd skulle åka. Så jag åkte hem med en äldre kvinna från Grästorp så jag fick åka vägen via Grästorp till Skövde vilket är en RIKTIG omväg!! Det tog nästan fyra timmar istället för ca en och en halv.
Väl hemma hade pappa lagat lax, efter att jag lyckats få i mig lite somnade jag gott i min egn säng.......
Kramar på er!


My life would suck without you <3

hmm, kom nyss på att jag inte skrivit om slutet av veckan på sjukhuset.
Jag blev ju så klart piggare och piggare för varje dag som gick. Jag tog bort mina morfin pumpar på lördagen, vilket var en otroligt läskig känsla. Man kände liksom inne i kroppen hur de drogs ut. När jag slutat gå på rent morfin och börjat med morfin tabletter istället blev jag piggare och inte så "suddig" i huvudet. Min pappa, syster och bästa kompis var nere och hälsade på på lördagen. Jag och min syster hade innan jag åkte till sjukhuset gjort en överenskommelse: Hon skulle komma på lördagen och vid det laget skulle jag ha tröttnat rejält på sjukhusmaten. Så hon skulle ta med sig något gott till mig, typ pizza kanske. Hehe det var vad vi trodde. Jag mins att mamma köpte bullar och att allihopa satt på mitt lilla rum och fikade. Jag smakade ett litet hörn av en bulle, sedan gick det inte mer. Socker gjorde mig så otroligt illamående. Så alla fikade utom jag. Jag och min bästa kompis (Sara) var på mitt rum och pratade lite om vardagliga saker, vilket var ganska skönt mitt i allt. När eftermiddagen kom och jag blev allt tröttare orkade jag tillslut inte hålla ögonen öppna längre. Där ligger jag i min säng med Sara vid min sida som stryker mig över håret tills jag somnar. Sedan sitter hon där vid min sida tills jag vaknar igen när det är dags för henne att gå.
Detta visar vilken fin människa och vän du är! Du har alltid funnits för mig, jag är så glad att du är du och att du vill vara just min vän! Tack! <3
Fina vän<3