Hej och tack!

Som ni säkert har märkt så har det inte hänt så där värst mycket här på senaste tiden, inte på hela sommaren faktiskt och jag tänker erkänna att det är skönt. Jag har verkligen tagit en välbehövlig paus från det mesta efter tolv år i skolan. Men nu är det höst och dags att ta tag i saker igen! Dock känner jag att denna bloggen har fyllt sitt syfte som var att bara få berätta om allt ofattbart som hände kring min första, stora skoliosoperation, vare sig någon läste eller inte. Det har varit otroligt skönt att kunna skriva av sig allt som snurrat i huvudet. Men denna bloggen kommer att vara fortsatt inaktiv eftersom att jag har startat en ny blogg: juliaborg.devote.se. Den bloggen kommer att ha en lite annan riktning än denna. Jag kommer att skriva om träning, kost, hälsa och lite mode. Själva skoliosdelen kommer självklart att finnas kvar eftersom det är en del av mig men istället för att ha som huvudsyfte att jag ska få skriva av mej allt jag känner, vilket jag också kommer att göra, så finns den till mer för andra som är i den situation jag är och har varit i. Jag vill gärna känna att jag kan hjälpa människor som är osäkra, rädda eller bara vill prata eller ställa frågor. 
Så skrota skoliosflickan.blogg.se och gå in på juliaborg.devote.se för att se vad jag gör i livet i höst.  
(Nån anledning att gå in där måste jag ju ge er) ;)
 
Massa  Kramar Julia! 

Jag var så lycklig!

För tre år sedan fick jag ett brev på posten som sa att jag hade kommit in på musikgymnasiet i Skövde. Jag var så lycklig! Fanns inget annat. För en vecka var jag sådär lycklig igen, jag tog studenten från musikgymnasiet. Bästa dagen i livet, det var längesedan jag var så glad, skrattade och skrek så mycket som den dagen! Helt underbart var det. Tre år har gått och jag har utvecklats och blivit en helt annan människa och mycket tack vare skolan och mina underbara lärare. Jag kom som en kort liten blyg människa som inte trodde på mej själv för fem öre. Jag var en nyopererad tjej som inte vågade visa sitt "fula" ärr, rädd för att bli dömd och skrattad åt. Idag sträcker jag på mej där jag går för jag vet att jag kan och jag vet att jag vill lära mej! Jag skäms inte längre för mitt ärr utan bär stolt kläder med öppen rygg, jag kan ta att folk tittar och viskar, vist kan det göra ont ibland men jag har lärt mej hantera det. Idag är jag jag! 







Punkt för punkt prickas av på listan

Livet går verkligen i ett just nu!! Sista veckorna i trean är rätt tuffa alltså. Var ledig förra måndagen men lyckades ändå ha sju prov/inlämningar, på en vecka minus en dag! Är det ens lagligt?! Aja, tog mej igenom det i allafall med ett bra resultat tror jag. Första maraton veckan avklarad, andra bara på börjad. Kan ju avslöja att på fredag är jag "klar" med ALLT plugg på gymnasiet. Har bara två konserter kvar då ;) haha, det är ju inget. Har varit en kort dag i skolan idag så har hunnit springa, plugga och spendera tid med min fina pojkvän. Nu har min katt bestämt att vi ska titta på hockey med pappa så att hon kan sitta i mitt knä medan åskan går. 

Kramar