Dans <3
I dag känner jag mej lite kraslig men har ändå lyckats kämpa mej igenom skoldagen. I kväll ska jag dansa var det tänkt men jag vet inte om jag orkar. Men jag vill ju inte vara hemma från dansen, det är ju veckans höjdpunkt!
Med världens bästa danslärare och en super härlig grupp vill man ju inte ligga hemma för att man är lite hängig. Ne, det blir nog att gå dit och i allafall titta så att man inte missar så mycket ;)
Jag började dansa när jag var ca 10-11 år. Sedan dess har jag provat några olika stilar men har fastnat mest för jazz. Jag dansade ända fram till operationen, veckan före dansade jag mitt sista pass. Helt ovetande om jag överhuvudtaget skulle kunna komma tillbaka till dansen tvingades jag ta ett års paus, från dansen som är en del av mej! Med en ganska uppgiven känsla lämnade jag dansskolan för ett låååångt tag. När jag fick börja åka bil efter operationen och var lite piggare mins jag att en av mina första resor gick till dansskolan för att titta på min systers danspass och träffa min danslärare. Det var så skönt att komma tillbaka till ett välbekant ställe där jag trivdes.
Nu ca ett halv år senare är jag igång igen och det funkar bra! Det är otroligt att man kan gå från ett ställe, vara med om så otroligt mycket och sedan komma tillbaka till samma ställe och fortsätta nästan som vanligt!
Kramisar!
